Skam
Osynlighetens psykologi
Psykoterapi och skamlöshet

skam - en pinsamhet

Skam är mångas hemliga plåga och hinder till ett genuint socialt liv. Få saker är så svåra att tala om.

I en psykoterapi kan du få hjälp att möta dem som i enögd fördömelse tvingat dig att kalla dig Ingen.

När vi skäms, skäms vi oftast för att vi skäms. Vi vill inte att någon skall se vår skam och längtar samtidigt innerligt att bli sedda. Skammen är en knut vi inte kan lösa upp utan hjälp av en medmänniska. Vi behöver att någon hämtar oss och uppmuntrar.

En paradoxal upplevelse vad gäller skam återkommer i de flesta psykoterapier: det som är så svårt att tala om är så lätt för terapeuten att lyssna till. Och skänker sådan lättnad till dig själv.

Skam kräver vanlig medmänsklighet för att lösas upp. En gnutta generositet och humor och perspektivet skiftar. 

Plötsligt förstår man att skammen skyddat något mycket värdefullt och ömtåligt och inte bara som man tidigare trott - något uselt och halvgånget.

skam att inte vara älskad

Den djupaste skammen är upplevelsen av att inte ha varit älskad för den man är, i kombination med att ha tvingats att inte låtsas om det eller till och med hävda motsatsen - en grundläggande livslögn. 

Om du på detta sätt tvingats dölja och förfalska din  innersta och mest grundläggande verklighet tar din egen respekt för sanning  skada.

Jag antar att de s k maskrosbarnen är barn som kunnat bevara sin respekt för den inre sanningen och haft turen att kunna knyta an till en släkting eller granne eller bara haft förmågan att behålla hoppet att en dag finna någon.

Skammen döljer en grundläggande längtan att relatera och höra till - samtidigt som den skyddar och bevarar denna längtan. Skammen utgör på detta sätt en vallgrav i ett befästningsverk.

skam att inte kunna

Duktig - då blir mamma och pappa glada! 

En avgrund öppnar sig i många familjer om man inte är duktig.

Ödmjukheten inför att du är en alldeles egen person med egna förutsättningar kan då tunnas ut eller försvinna och du riskerar att tvingas in i en prestationsångest där du förlorar din glädje, kreativitet och kontakten med ditt innersta. Du kan då bli ett duktigt, tomt skal. 

I en psykoterapi kan skamkänslorna utgöra vägvisare till det du förlorat.

oönskad identitet

Under vuxenblivandet upptäcker vi vilka vi är och vad som verkligen engagerar oss. Ibland går dessa upptäckter mot våra egna önskemål och omgivningens förväntningar och investeringar i oss. Vi tänker oss att ingen, inte ens vi själva, skall kunna acceptera oss, än mindre älska oss. Vi skäms.

genomskinlighetens skam

Alla gör vi bort oss ibland - vi avslöjar egenskaper, känslor och avsikter som inte ingår i den bild av oss vi önskar att omgivningen skall ha. Ibland kan detta upplevas som en katastrof. Vi rodnar och detta avslöjar ytterligare vår skam. Att håna den som rodnar är ytterligt grymt och kan förmörka många år för offret.

skamstrategier

Det bästa och svåraste sättet att handskas med din egen skam är att sätta ord på den och tala med någon klok medmänniska. Det känns som att blotta strupen och upplevs innebära att ta en stor risk. Risken att bli avvisad och återförd till skammens domän. 

För många är det övermäktigt att våga tala öppet om sin skam och man hittar på olika sätt att försöka leva utan att ta itu med den. 

livsinskränkning

Det tragiska sättet att förhålla sig till sin skam är att låta den ta makten helt och avstå från de delar av personligheten den gäller. Avstå från att älska, ha intressen och vara kreativ.

hemlighetsmakeri

Skam får en del att sätta hemlighetsstämpel på delar av sina liv. Det som tillåts ske, sker i smyg och/eller berusning. 

skamlöshet

För somliga av oss är skammen en alltför plågsam och svårbemästrad känsla. Vi kan då frestas till skamlöshet, vilket förvärrar problemet på sikt. Skamlösheten är en strategi som går ut på att vinna antingen beundran eller att injaga fruktan och obehag.

Skamlöshet ideologiseras ofta, vilket avsevärt försvårar för omgivningen att komma till tals med dig. Den paraderar då som "frigjordhet", "öppenhet" eller "radikalism". Skammen är förbytt till en mallighet eller fräckhet (inte att förväxla med stolthet) som andra har att utstå och underkasta sig. 

uppdaterad 16-07-21