Ekon
| |
Utan att vi är medvetna om det formas vår psykologi av både positiva och negativa omständigheter under barndomen. Detta blir tydligt i en psykoterapi, oavsett om du haft en olycklig barndom eller en barndom som de flesta andra. Ofta är det emotionella överlevnadsstrategier inför svårigheter under våra tidigaste år som styr våra tankar, känslor och livsval utan att vi är medvetna om dem och deras ursprung. Det händer ibland i psykoterapi, att barndomen tränger sig på, blir levande. Du kanske plötsligt hör att du talar barnsligt eller minns en barndomshändelse du inte fäst särskilt avseende vid, men som kom att forma din världsbild utan att du förstått det. Detta kan vara fruktbärande. Om du helt eller delvis trängt bort din barndom kan det vara livsavgörande att på detta sätt få tillbaka en viktig del av livet. Alla föräldrar har sina blinda fläckar och sina svårigheter att bära. Ofta är deras goda föresats att inte utsätta sina egna barn för vad de själva fick utstå förgäves. Våra föräldrar förmedlar ibland, utan att själva ana det, ett arv de i sin tur mottagit från tidigare generationer. Och vi förmedlar det omedvetet vidare själva om vi inte ärligt och öppet kan berätta vår historia. Psykoterapi kan naturligtvis inte ändra din historia. Däremot kan du få hjälp att få perspektiv på den och hitta ny frihet i din psykologi så att du blir mindre styrd av det förflutna. Detta är inte detsamma som att i självömkan skylla dina svårigheter på mamma och pappa eller att ta heder och ära av dem - snarare är det att respektera och hylla det som var gott och lämna det bakom dig som var mindre bra och som du själv inte vill föra vidare till nästa generation. Ärlighet är den bästa kärlek! föräldrars resurserKunde dina föräldrar inte intressera sig för dina känslor och tankar, leka med dig och möta dig i din egen värld hjälpte inte fina presenter, lyxiga resor eller på ytan kärleksfulla ord. Det budskap du mottog var att du inte var värd att lära känna och att bara ytan och prestationer räknades. Ett budskap de själva sannolikt själva fått som barn. Att få ett vuxet förhållande till dig själv och mamma och pappa innebär att kunna se dem som de verkligen var och är utan att idealisera, nedvärdera eller skyla över. Och att förstå att deras tillkortakommanden berodde på bristande resurser och insikter och sällan på medvetna onda avsikter ens när du upplevde dem som elakast. Du kanske inte har haft turen att få växa upp hos rakt igenom kloka, mogna, humoristiska och generösa föräldrar med gott om tid, som levt i materiell och känslomässig trygghet och som kunnat se dig som en egen människa hela vägen. Vem har sagt att just du skall ha bästa menyn och kunna dansa... Kanske var dina föräldrar i vissa avseenden själsligt fattiga. Rädda, självupptagna, snåla, bundna av konventioner, självutplånande, dominanta, deprimerade, upptagna av konflikter sinsemellan eller i strid med omvärlden. Eller frånvarande periodvis. Deras rikedom och fattigdom var din livsluft, utgjorde din själaspis. Kanske blev du i vissa avseenden undernärd. Eller övergödd - utnyttjad som substitut i ett fattigt vuxenliv.
Tyngden av projektionerAlla föräldrar har förväntningar och farhågor kring sin avkomma. Dessa är ofta outtalade och ändock verksamma. De drömmer om oss innan vi är födda. Vi skall bli fullkomningen av deras kärlek, eller straffet för deras lättsinne, en smälek för deras fåfänga eller en glädje för deras ålderdom. Är du lyckligt lottad var deras bilder av hur du skulle utvecklas samstämmiga och och anpassades efter hand efter dina förutsättningar. Är du mindre lyckligt lottad har du kanske hela livet känt dig fel och på ett diffust sätt misslyckad oavsett yttre framgångar.
Subtila övergreppÖvergrepp och psykisk misshandel kan anta subtila former, som ett förhållningssätt och en stämning i familjen som det är förbjudet att tala om. Den som drabbats har svårt att göra klart för sig vad som är eller varit fel. Som barn har vi ju oftast inte något att jämföra med och vill tro att mamma och pappa alltid är kloka och generösa och att när de inte är det, är det vårt eget fel. Omgivningen har ofta svårt att kritisera föräldrar och tiger generat och hoppas barnet skall visa sig vara ett maskrosbarn hellre än att tala med det. Om du som barn blivit använd som en nalle, utnyttjats som soptunna för de vuxnas dåliga humör och ständigt bragts till gråt och förvirring för att stärka deras känsla av att ha kontroll på tillvaron, om de triumferat över din litenhet och förebrått dig de misstag du redan själv förebrådde dig, har du lärt dig att din identitet är att bli utnyttjad. Flyttade de runt i världen utan hänsyn till dina behov av trygghet är rotlöshet ditt arv . Läste de dina dagböcker, straffade eller negligerade dig när du tänkte fritt och sade din sanning, styrde dina kamratrelationer efter egna behov berövade de dig din integritet. Knöt de dig till sig som om du vore en annan vuxen, en förtrolig kamrat, kan du ha förlorat kontakten med stora delar av ditt inre och blivit överdrivet kritisk i dina kontakter med jämnåriga och i kärleksrelationer. Att vara mammas pojke eller pappas flicka är sannerligen en medalj med en ensam baksida. Blev du sedd som en liten fästmö eller fästman är risken stor att din identitet är förvirrad. Var dina föräldrar upptagna av inre konflikter och ångest, äktenskapliga motsättningar eller överdrivet arbetande blev du själsligt svältfödd och lärde dig att inte vänta dig mycket av mänskliga relationer.
Chans att återuppta en stoppad utvecklingDu upptäcker kanske att du i vissa avseenden stannat i utvecklingen och att din psykologi fördolt varit styrd av din barnsliga verklighet - där rädsla, trots, önsketänkande, avund, girighet och en begränsad förmåga att förstå verkligheten omkring dig förhärskade. Att minnas och förstå dig själv som barn kan ge dig en ny chans att gå vidare och utvecklas som människa. Du kanske då hittar tillbaka till något du förlorat på vägen - nyfikenhet, kreativitet, lekfullhet och sanningslidelse.
Barndomen hör till livshistorienKunskap om din historia kan hjälpa dig att undvika att hamna tillbaka i tidigare svårigheter och ger perspektiv på nuet. Det är nödvändigt att förstå att den egna livshistorien är en grundsten i din psykologi och en förutsättning för att medvetet kunna bygga en rimlig framtid. Den historielöse är blind.
Önskan att förstå den egna historienSomliga människor har en önskan inom sig att få perspektiv på sin historia och hur de blivit den person de är idag. Denna önskan kan ha funnits med från början eller så föds den fram under psykoterapi.
uppdaterad 16-07-21
|
The sleeping and the dead
|
www.samtal.nu (c) 2016 Peter Walfridsson, Katarina Psykoterapigrupp, Tfn 08-615 11 11, e-mail |